Institutionen för teknikvetenskaper

Forskning Industriell teknik

Vid avdelningen för industriell teknik bedrivs för närvarande följande forskningsprojekt: Hidden Innovation, Aktivism på företag, DRIVE-AB: Att stimulera investeringar i FoU och ansvarsfull användning av antibiotika, Marknadsbaserade styrmedel i bostadssektorn och Industriell dynamik över tid - fallstudie av sjöfartsnäringen. Dessa beskrivs nedan. 

Dold innovation

Projektet undersöker hur innovation & produktutvecklingsprocesser i konservativa marknads- och innovationsmiljöer. Vi fokuserar för närvarande på högspänningsmarknaden som ett första exempelfall. Baserat på en serie intervjuer, riktad mot branschledande ABB och dess kunder, bedrivs tre delstudier a) kundinvolvering i produktutveckling; b) tyst marknadsintroduktion samt c) strategier och avvägningar kring upphandling ur kundens perspektiv. Studien är viktig för att undersöka och ifrågasätta flera etablerade utgångspunkter kring kundinvolverad utveckling, marknadsföring och grundantaganden om innovationers diffusions och absorptions processer. Parallellt genomför forskargruppen studier av medicinsk innovation enhet och dess förhållande till hälso- och sjukvårdssektorn med ett liknande tillvägagångssätt som beskrivits ovan.

Kontakt: Marcus Lindahl, David Sköld, Helena Fornstedt

Aktivism på företag

Detta forskningsområde undersöker hur aktivism bland anställda tar form och hur ledningsverktyg utvecklas för att hantera inre motståndsrörelser. Inom forskningsområdet ingår även alternativa former av entreprenörskap, såsom socialt entreprenörskap, politiskt entreprenörskap och ekoprenörskap.

Det förhärskande akademiska antagandet är att sann "aktivism" är något som sker inom gränsen för det civila samhället och inte inom företag. Detta kan dock ifrågasättas då utövande av aktivism förändrats i kölvattnet av att neoliberala stater har outsourcat alltmer politiska funktioner till företagsvärlden. Eftersom anställda ser sig som demokratiska medborgare både på arbetet och hemma så verkar den akademiska litteraturens distinktion mellan "intern" och "extern” aktivism mycket förenklad. Vi undersöker därför hur aktivister anställs, hanteras och leds för att åstadkomma en viss företagskultur, innovationer, eller utåtriktade kommunikationsstrategier. Aktivism är alltså möjligt att spåra empiriskt inom företag.

I ett forskningsprojekt fokuserar vi på hur så kallad "Förnybar energiaktivism" växer fram på energiföretag som ofta kritiseras för att inte vara miljövänliga. I ett annat forskningsprojektet inriktar vi oss på hur aktivism växer fram på företag som stödjer sexuella minoriteter, särskilt i länder där sådana minoriteter förtrycks med våld. Vi anser att det är viktigt att förstå hur de anställdas aktivism påverkar relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt hur aktivismen kopplas till och kanske förändrar företagets kärnverksamhet, från produktutveckling till marknadsföring och kommersialiseringsprocesser.

Kontakt via mail: Annika Skoglund

DRIVE-AB: Att stimulera investeringar i FoU och ansvarsfull användning av antibiotika

Användningen av antibiotika skapar resistenta bakterier, vilket leder på sikt till att nuvarande antibiotika inte längre är verksamma. För att bevara effekten av antibiotika behöver således deras användning begränsas, samtidigt som behovet av ny antibiotika är stort. Det är en situation som haft en starkt hämmande effekt på läkemedelsindustrins intresse för att engagera sig i utvecklingen av ny antibiotika. Under de tre senaste decennierna har innovationstakten i antibiotikafältet avtagit avsevärt: samtidigt som i princip inga riktigt nya antibiotika har tagits fram, har antalet större läkemedelsföretag engagerade i FoU relaterad till ny antibiotika minskat från 25 till 4. 

DRIVE-AB med partners i 12 europeiska länder, från akademin, forskningsinstitut samt läkemedels- och bioteknikbolag syftar till att utveckla modeller för att stimulera rättvis global access, innovation och ansvarsfull användning av antibiotika. Projektet finansieras med totalt 9.4 miljoner Euro av både privata och offentliga medel av EU Innovative Medicines Initiative. De kommande tre åren fram till 2017 ska de samla sina expertkunskaper, sina erfarenheter och resurser till att skapa och testa ekonomiska modeller för R&D inom antibiotikaområdet, för att stimulera investeringar inom detta angelägna område. Samtidigt kommer konsortiet att undersöka hur befintliga och nya läkemedels effektivitet kan bibehållas genom att definiera en lämplig och ansvarsfull nivå för hur de ska användas. Projektet sammanför erfarenhet och kunskap som spänner över alla faser från forskning, utveckling, finansiering, klinisk användning, förvaltning, ekonomiska modeller samt utvärdering av folkhälsopolicys. 

Vid Uppsala Universitet, är Företagsekonomiska institutionen, Institution för informatik och media, samt Avdelning för industriell teknik involverade i arbetsspaket 2: Skapande och testning av nya ekononomiska och affärsmodeller. En grupp på cirka 10 personer från dessa enheter kommer att fokusera på följande uppgifter: 
1- utvärdera risker och flaskhalsar i antibiotika FoU; 
2- identifiera affärsmodeller i andra industrier som också stödjer ansvarsfull användning och som kan inspirera lösningar på antibiotikaresistens problem; 
3- testning och simulering av ekonomiska och affärsmodeller för att välja dem som optimerar sådana variabler som antalet och kvalité på nya införda antibiotika, lönsamhet för läkemedelsföretags lönsamhet, global tillgång på nya antibiotika, sociala kostnader och besparingar.

Ansvarig för DRIVE-AB på Avdelning industriell teknik: Prof. Enrico Baraldi. Kontakt via mail: Enrico Baraldi

För att veta mera, länk till UU:s press release

Marknadsbaserade styrmedel i bostadssektorn

Det övergripande syftet med projektet är att estimera effektiviserings- och besparingspotentialen avseende elanvändningen i bostäder hos affärsmodeller för ökad förbrukningsflexibilitet och individuell feedback, att kvantifiera de ekonomiska och miljörelaterade konsekvenserna som ett led i implementeringen av dessa styrmedel samt att öka kunskapen om elkonsumenters drivkrafter och incitament i det sammanhanget. Bakgrunden är den globala strävan att begränsa miljöförstöringarna och klimatförändringarna. Dessa ambitioner ligger i sin tur till grund för de europeiska och nationella målen att minska utsläppen av växthusgaser samt att öka energieffektiviseringen och andelen förnyelsebara energikällor. En av förutsättningarna för att uppnå dessa mål är smarta elnät. Dessa väntas möjliggöra övergången från en fossilberoende till en eldriven fordonspark samt den storskaliga integrationen av el från exempelvis sol och vind i energisystemet. Denna utveckling både påverkar och ställer krav på elkonsumenter i form av ökat engagemang och beteendeförändringar. För att klara omställningen till ett uthålligt energisystem måste det således skapas förutsättningar för elkonsumenter att medverka till en effektivare elanvändning genom att minska sin elanvändning när överförings- och produktionskapaciteten är begränsad. Projektet finansieras av Energimyndigheten och genomförs inom ramen för ett nära samarbete med ett flertal nät- och elhandelsbolag samt entreprenörer inom realtidsåterkoppling.

Kontakt via mail: Cajsa Bartusch

Industriell dynamik över tid - fallstudie av sjöfartsnäringen

Detta forskningsområde syftar till att förstå sambandet mellan industriell och institutionell dynamik och företagsstrategier ur ett modernt historiskt perspektiv, särskilt inom sjöfartsnäringen. I forskningsområdet har analyser gjorts av nedgången i den svenska sjöfartsnäringen under perioden 1960-2010 sett från ett ramverk som belyser marknader, regleringar, strategier och resurser. Dessutom har fyra Stockholmsbaserade tankrederiers strategier under perioden 1980-2000 beskrivits, en fördjupad analys av tankrederierna Stena Bulk och Concordia Maritimes strategiska marknadsföring 1982-2012, vilka påverkade den institutionella dynamiken i branschen, samt en studie av svenska statliga rederier 1970-1990 gjorts. För närvarande bedrivs två delprojekt inom området. Först, ett projekt om Stena 1939-2015 och hur företaget har använt och byggt teknisk kompetens som en resurs för att förbli konkurrenskraftiga i den nedåtgående svenska sjöfartsnäringen. För det andra, en studie om dynamiken i den globala transporten av kyld last i förhållande till tillväxten av globala containerlinjer, under perioden 1970-2015. Forskningsområdet inspireras teoretiskt av strategi / management / organisationsteori, historiska metoder från ekonomisk historia / maritim historia, samt filosofi. Metodologiskt använder forskningsområdet finans- / marknads- / resursanalys, djupintervjuer med nyckelpersoner i näringen, och arkivstudier. Parallellt med analyser av sjöfartsnäringen, utforskas ansatsen i andra branscher, t.ex. IKT och avfall.

Kontakt via mail: Thomas Lennerfors

Holistiska affärsmodeller och IT-tjänster för prosumenter

Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om elkonsumenters behov av information och återkoppling när de blir prosumenter samt att utveckla affärsmodeller och IT-tjänster som gör det lättare för dem att vara aktiva i det smarta elnätet. Projektet tar sin utgångspunkt i den osäkerhet som råder kring hur den aktiva prosumenten ska agera på elmarknaden givet de motstridiga signalerna från dess olika aktörer. Målet är ytterst att öka andelen mikroproduktion med solceller i energisystemet genom att utveckla ett holistiskt koncept med affärsmodeller, informationspaket, adekvata elnätstariffer och elhandelsavtal samt ändamålsenliga IT-tjänster, som förenklar den process som föregår en investering i solceller samt underlättar och optimerar den dagliga driften av desamma ur prosumentens perspektiv. Projektets styrka är projektgruppens sammansättning och samlade erfarenheter. Det stora nyhetsvärdet ligger framför allt i helhetsgreppet som projektet tar om prosumentens situation.

Projektet finansieras av Energimyndigheten och IQ Samhällsbyggnad inom ramen för samverkansprogrammet Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende - E2B2. Studien, som i hög grad präglas av tvärvetenskap och samverkan med näringslivet, genomförs i samarbete med forskargruppen Green Leap vid KTH, ett flertal företag i energibranschen och ett servicedesignföretag.

Kontakt via mail: Cajsa Bartusch